Om din röst sa väg
När vi sluter ögonen den natten kommer ur själens orörda punkt en liten pust av det okända. Sveper oss in i framtid och vi håller taget.
Hoppas på att stup ska sluta i vingslag och att värmen ska stanna bara en stund till.
Lutar huvudet mot ödet, andas och lyssnar på den historia vi hamnat i.
Kommentarer
Trackback